#Salabranden visade i många olika former hur stort tryck det kan bli efter tidsenlig och tillförlitlig information när krisen stundar. Samtidigt som trycket efter informationen är som störst går många av de viktigaste hemsidorna ner, eller ger svarstider på minuter. Enligt en artikel på IDG klarade helt enkelt webtjänsterna trycket från den stora massan:
Webbplatserna var inte dimensionerade för det trycket så där fick vi vår första överbelastningsproblematik, berättar Nichlas Blomqvist, till vardags driftchef för Länsstyrelsernas tekniska it-leveranser, och den som ledde it-enhetens arbete under förra veckan.
Detta plötsliga, stora, och ibland oförutsedda tryck på en hemsida har många likheter med den så kallade “Slashdot-effekten“. Kort beskrivet innebär detta att när en hemsida snabbt blir populär eller uppmärksammas i ett större sammanhang är det vanligt att den inte klarar lasten och snabbt går ner. Problemet är sedan länge känt och hanteras idag ofta genom att publicera webbsidor på skalbar infrastruktur med redundans, spegling och stor tillgäng kapacitet. En stor del webbhotell tillhandahåller idag denna typen av tjänst, och många marknadsför sig som “ej sårbara för slashdot-effekten”. Många populära nyhetssidor, bloggar mm är helt beroende av denna typ av skalbarhet för att klara effekten av att ett inlägg snabbt blir populär, hänvisas av andra sidor och sprids via sociala medier.
Nu när slashdot-effekten inte längre är ett större problem för den medvetne aktören på internet kan man inte bli annat än förvånad när sveriges krishanteringsapparat inte klarar av att hantera vad jag vill kalla “kris-effekten”. Kris-effekten kan enkelt förklaras som fenomenet som inträffar när en myndighet blir utpekad som ansvarig för krishanteringen och informationsflödet från en kris. Vad nyhetssidor, bloggar, inlägg på sociala medier mm gör då är att hänvisa till denna tillförlitliga källa, och resultatet är att alla drabbade eller intresserade av krisen kommer att besöka denna källa. Även om #salabranden var en mycket allvarlig händelse så var den ändå förhållandevis “mild” i sin natur och händelseförlopp i jämförelse många av de möjliga katastrofer vi har byggt upp en beredskap för i Sverige. En allvarlig kärn-teknisk olycka, en allvarlig brand eller explosion på någon av våra många kem- och olje anläggningar, eller ett större terror-angrepp skulle alla ge ännu ett större tryck efter tidsenlig och tillförlitlig information.
Jag hoppas att man i Sverige nu drar lärdom från denna händelse och ser över sina tjänsteplattformar och tar i beräkning det stora trycket som kan uppstå vid en allvarlig händelse. Ett par miljoner besökare under en dag bör inte vara ett problem. Troligt är att en seriös leverantör kan hantera detta. “Säkra” webbhotell kostar idag inte mer än ett par tior i månaden. Inte att förglömma att detta är en uppmaning gällande från den lilla kommunen till den stora myndigheten.
Länkar och referenser:
Fredrik Bergstrand's Weblog 